Öppen källkod - beprövad teknik
På senare tid har det skrivits en del om öppen källkod. Ofta handlar det om Linux och ofta beskrivs begreppet öppen källkod som någonting nytt. Linux är förvisso intressant, men man bör inte låta nyhetens behag överskugga att principerna för öppen källkod är betydligt äldre än så. De är om inte gamla som gatan så i alla fall betydligt äldre än de Internetvägar vi dagligen använder.
Vad är öppen källkod
När folk skall förklara vad öppen källkod är hamnar de ofta i invecklade
förklaringar av olika licensmodeller, med resultatet att den oinvigde i bästa
fall förstår hälften. I själva verket handlar det om en väldigt enkel princip:
Den som får använda programmet har också rätt att läsa och ändra koden.
Ett annat sätt att formulera saken är att användaren får tillgång till
källkoden för programmet, så att han/hon själv kan rätta fel och göra
förbättringar i programmet, eller anlita någon annan för att göra det.
Öppen källkod är i stort sett en synonym till fri programvara. Observera dock
att ordet "fri" här används i sin sedan länge vedertagna svenska betydelse, inte
som det i modernt språkbruk ibland gör i betydelsen "gratis". Fri programvara
kan alltså mycket väl vara program jag har betalat för och program jag har fått
gratis behöver inte vara fri programvara.
Lång tids spridning
Öppen källkod är som sagt ingenting nytt. GNU-projektet har varit igång sedan
1984. Open Source Initiative tillkom 1998. I termer av datorutveckling är det
lång tid. Fast program i "public domain", vilket ur praktisk synpunkt kan betraktas som
en tidigare beteckning för öppen källkod, har funnits betydligt längre. Det
är onekligen på tiden att de uppmärksammas.
Idag finns det en uppsjö program med öppen källkod som är stabila,
välbeprövade och mycket spridda. De flesta av oss har dagligen nytta av
sendmail, ett program som körs på många e-postservrar världen över. Om du
har surfat idag har du antagligen besökt minst en webbplats som använder sig av
Apache, världens mest spridda webserver, även om du kanske inte haft
anledning att reflektera över att Apache är ett öppen källkod-program. Utan
DNSer med bind skulle du för den delen knappast kunna surfa överhuvudtaget. Allas vår dagliga
Internetanvändning bygger faktiskt på öppen källkod.
n
I utvecklarens vardagsmiljö är exemplen fler. GNU-projektets
C-kompilator gcc är ett hjälpmedel som många programmerare har träffat på,
liksom editorn Emacs. Vidare har vi den spridda användningen av språk som själva
är öppen källkod, främst scriptspråk som Perl, Python och PHP. Många webbplatser
använder sig av databaser i MySQL, också det ett utmärkt exempel på öppen
källkod. Slutligen skall vi heller inte glömma operativsystem bestående av öppen
källkod, med Linux som det mest kända exemplet.
Stabilt och beprövat
Varför är då dessa program, liksom många andra med öppen källkod, så vitt
spridda? Det är inte för att principerna bakom öppen källkod är vackra i sig.
Det är för att det fungerar, för att det blir bra saker snabbt, för att de
utnötta fraserna om att kvalitetsarbete lönar sig faktiskt visat sig vara sanna.
I stora projekt med öppen källkod granskas varje kodrad av hundratals
programmerare. Den effekten kan man knappast få för mindre program, men även där
är det en fördel att fler människor får tillfälle att se och felsöka koden. Fyra
ögon ser som bekant mer än två, sex ögon ser mer än fyra och så vidare. En dålig
programdesign överlever inte dessa ständiga granskningar, där buggar rättas innan den
vanliga användaren ens hunnit säga "felrapport". Sammantaget betyder det att man
får stabila, vältestade program som dessutom utvecklas snabbt.
Den viktigaste egenskapen hos system som bygger på öppen källkod är inte
öppenheten i sig, utan dess effekter. Det handlar inte om att den ena eller
andra tillverkaren skulle göra dåliga proprietära program. Det handlar om att
det finns så många väldigt bra, väl beprövade program med öppen källkod.
Program med öppen källkod är ingenting nytt. Möjligen är det en nyhet att de på senare tid även börjat intaga vanliga skrivbordsdatorer. Det är en intressant utveckling - bättre sent än aldrig! Förhoppningsvis leder det till att fler inser att öppen källkod är en uppenbar trygghetsfaktor. Öppen källkod har helt enkelt högt nallevärde.
Monika Orski
M Orski Konsult
monika@orski.se
