Öppen källkod - beprövad teknik

På senare tid har det skrivits en del om öppen källkod. Ofta handlar det om Linux och ofta beskrivs begreppet öppen källkod som någonting nytt. Linux är förvisso intressant, men man bör inte låta nyhetens behag överskugga att principerna för öppen källkod är betydligt äldre än så. De är om inte gamla som gatan så i alla fall betydligt äldre än de Internetvägar vi dagligen använder.

Vad är öppen källkod

När folk skall förklara vad öppen källkod är hamnar de ofta i invecklade förklaringar av olika licensmodeller, med resultatet att den oinvigde i bästa fall förstår hälften. I själva verket handlar det om en väldigt enkel princip: Den som får använda programmet har också rätt att läsa och ändra koden.
Ett annat sätt att formulera saken är att användaren får tillgång till källkoden för programmet, så att han/hon själv kan rätta fel och göra förbättringar i programmet, eller anlita någon annan för att göra det.
Öppen källkod är i stort sett en synonym till fri programvara. Observera dock att ordet "fri" här används i sin sedan länge vedertagna svenska betydelse, inte som det i modernt språkbruk ibland gör i betydelsen "gratis". Fri programvara kan alltså mycket väl vara program jag har betalat för och program jag har fått gratis behöver inte vara fri programvara.

Lång tids spridning

Öppen källkod är som sagt ingenting nytt. GNU-projektet har varit igång sedan 1984. Open Source Initiative tillkom 1998. I termer av datorutveckling är det lång tid. Fast program i "public domain", vilket ur praktisk synpunkt kan betraktas som en tidigare beteckning för öppen källkod, har funnits betydligt längre. Det är onekligen på tiden att de uppmärksammas.
Idag finns det en uppsjö program med öppen källkod som är stabila, välbeprövade och mycket spridda. De flesta av oss har dagligen nytta av sendmail, ett program som körs på många e-postservrar världen över. Om du har surfat idag har du antagligen besökt minst en webbplats som använder sig av Apache, världens mest spridda webserver, även om du kanske inte haft anledning att reflektera över att Apache är ett öppen källkod-program. Utan DNSer med bind skulle du för den delen knappast kunna surfa överhuvudtaget. Allas vår dagliga Internetanvändning bygger faktiskt på öppen källkod.
n I utvecklarens vardagsmiljö är exemplen fler. GNU-projektets C-kompilator gcc är ett hjälpmedel som många programmerare har träffat på, liksom editorn Emacs. Vidare har vi den spridda användningen av språk som själva är öppen källkod, främst scriptspråk som Perl, Python och PHP. Många webbplatser använder sig av databaser i MySQL, också det ett utmärkt exempel på öppen källkod. Slutligen skall vi heller inte glömma operativsystem bestående av öppen källkod, med Linux som det mest kända exemplet.

Stabilt och beprövat

Varför är då dessa program, liksom många andra med öppen källkod, så vitt spridda? Det är inte för att principerna bakom öppen källkod är vackra i sig. Det är för att det fungerar, för att det blir bra saker snabbt, för att de utnötta fraserna om att kvalitetsarbete lönar sig faktiskt visat sig vara sanna. I stora projekt med öppen källkod granskas varje kodrad av hundratals programmerare. Den effekten kan man knappast få för mindre program, men även där är det en fördel att fler människor får tillfälle att se och felsöka koden. Fyra ögon ser som bekant mer än två, sex ögon ser mer än fyra och så vidare. En dålig programdesign överlever inte dessa ständiga granskningar, där buggar rättas innan den vanliga användaren ens hunnit säga "felrapport". Sammantaget betyder det att man får stabila, vältestade program som dessutom utvecklas snabbt.
Den viktigaste egenskapen hos system som bygger på öppen källkod är inte öppenheten i sig, utan dess effekter. Det handlar inte om att den ena eller andra tillverkaren skulle göra dåliga proprietära program. Det handlar om att det finns så många väldigt bra, väl beprövade program med öppen källkod.

Program med öppen källkod är ingenting nytt. Möjligen är det en nyhet att de på senare tid även börjat intaga vanliga skrivbordsdatorer. Det är en intressant utveckling - bättre sent än aldrig! Förhoppningsvis leder det till att fler inser att öppen källkod är en uppenbar trygghetsfaktor. Öppen källkod har helt enkelt högt nallevärde.


Monika Orski
M Orski Konsult

monika@orski.se